Alfred
"Hemliga" lådan hade anlänt redan i måndags precis efter träning. De med korpgluggar och/eller med en kvicktänkt hjärna, insåg snabbt att en låda i den typen av wellpapp bara kunde innehålla våra fina nya pipor. Föra att lura ned så många som möjligt redan till nästa träning utlovades att vi skulle få se dem, ja några skulle till och med få en att ta med sig hem. Tipset, från min alldeles egna nörd, var att vara där tidigt, på så sätt skulle man kunna stjäla någon annans om man var desperat nog. Min låg inte bland de andra, men som plåster på såren roffade jag åt mig det senaste på svettbandsmarknaden - ett grönt vristband. Plötsligt fick jag en anledning att använda min gröna klubba och Miss Match hade återuppstått. Någon försökte ta ned mig på jorden igen genom att påpeka färgen på mina skor, som om jag inte visste att de var blå. Tack i alla fall.
Andra godbitar i lådan var pannband, något som är få förunnat att kunna bära upp, och låt oss vara ärliga, några utav the rookies igår, på den fronten, bör nog förbli rookies. Risken finns annars att de bli hemhämtade till var de nu kommer ifrån.
En/två ny(a) övning(ar) igår, Klas/Claes bjussar inte bara på klubbor, de spexar även till det med lite nya pilar och förvirrande streck. Att det blev så konstigt är för att det var en, men med en påbyggnad, vilket ger två-i-en känslan men ändå att de är skilda övningar. Lite som tvillingar, samma mamma och pappa, föds samtidigt etcetera, men de utvecklas olika. Det var någonstans där mina biologikunskaper. Första övningen var den sämre tvillingen, bildligt talat, den lite trögare, vilket passar mig utmärkt.
Sedan den ultimata fuskövningen 2 mot 2, där ett par anfaller och så fort avslutet gått, gärna tidigare för de indiskreta fuskarna, får man börja löpa mot andra målet. Denna övning bäddar för konflikt och tjuvtag, vilket är en högaktad konstform.
Avslutningsvis fritt spel i 2x15 min. Återigen drabbas jag av ordentlig hybris, får black out och gör något sådär uppenbart korkat. Hela klacken buar i förtid för de ser vad som komma skall, men i mitt stilla sinne lägger jag en idiotpass bara för att trotsa. Sådan är jag.
Dagens: CounterPain: en är borta, kvarlämnat är hästliniment och tigerbalsam. Det senare är något som jag har lite historia med faktiskt, lite till och från förhållande. Vi gillade inte riktigt samma TV-program, det var därför det tog slut. Det sträcker sig tillbaka till den tid då man tog lite för att verka cool, fungerade aldrig för mig, men kanel, konstig krydda, jag-vet-inte-vad-som-är-i-den-lukten är en riktig höjdare. Att den sedan svider sådär rivigt ser jag som en bonus.
Nobeldagen närmar sig med stormsteg och jag är inbjuden som hedersgäst till kommittén. Denna inbjudan fick jag då jag efter att ha smörjt ryggen, kletat av överflödet på mitt, splitter nya, vristband. Horace blev så betagen av detta genidrag att han ringde upp mig direkt. Jag sa till honom att det är oförskämt att störa under träning, men han var helt lyrisk. Tackade dock nej till erbjudandet då det krockar med en utav våra matcher.
Sista genrepet ikväll innan ärkederbyt.
Ladda.
