Mrs Acorn

Först och främst; hur fick dom det till Måndag hela veckan? Jag kräver någon sorts härledning som inte involverar någon sorts ordvits eller dylikt. Faktum är att Groundhog day betyder Murmeldjursdagen. Plötsligt låter ju Måndag hela veckan som ett löjligt bra alternativ till en svensk titeln - klockrent?

I denna film får i alla fall en man uppleva samma dag om och om igen. Lite så var det idag, för mig och säkerligen för någon annan förvirrad själv. Någon som känner igen måndag, grå himmel och tunga ben? Kusligt det där, tänk om allt bara är en dröm? Att vi faktiskt ligger i någon kuvös, att jorden styrs av en ond gud och att vi alla är flintisar med slangar i nacken. Jag är inte så stollig att jag kommit på detta själv, hänvisar er till Descartes, en aningen förvirrad/förvirrande filosof.

Lördagen blev aningen grå, så bister, att jag inte ens var sugen på mina traditionsenliga Polly. Istället fick jag satt i mig 3 äpplen (Aroma - the only way to go), 3 satsumas och 5 koppar te. Vid återuppståndelsen på söndagen kändes det ända från tåspetsarna att dagen skulle, som små skolpojkar säger nu för tiden "äga upp" föregångaren. Som den gjorde det, solen sken för första gången sedan Jesus gick i kortbyxor och B-lagsmatch stod för kvällsunderhållningen. Ett välkommet skoj sådär runt middagstid i Ale, ett ställe som man egentligen inte borde vistas i mer än behövligt. För dagen var jag och vår nyskadade Classe coacher, en mycket lovande ledarstab om ni frågar mig. Vi körde på den där lite mer laid back approachen och för det fick vi vinst med 6 kassar. Dagens Halal-kött gick till Hedlund med den enkla motiveringen att hon var helt outstanding under drabbningen med småvisparna från Nödinge/Surte/Ale.

   För mig som vilande coach var behållningen för kvällen hemmalagets släktingar (dvs. publiken). De utförde någon typ av lockrop under hela föreställningen vilket påminde mig lite om the good old days. Det var tiderna då mordhoten haglade från Surteklacken under juniormötena. När hetsen på plan var en öm smekning jämför med vad som pågick uppe på hyllan. Jag tror till och med någon gång Ragges far försökte sänka en motståndarpappa med frasen: Jag ska stämma dig! Min far erbjöd något lite mer påtagligt, som sig bör för en grottman. Nu hade vi inte med oss dessa två busar, utan hela vår publik, alla två, var lugna och timida, något som kan ha berott på ljuset som fortfarande är lika sövande.

   Domarna var i alla fall på vår sida, eller åtminstone Jonas som berömde oss för vårt fina tryck på baksidan av shortsen (Ljungskile Buss). Syrrans gamla mans företag, vettu. Skrockade han självgott när han skred förbi vårt bås. Har vi hittat en släkting till Erland? Har Erland varit gift innan och är det därför vi inte får äta i bussen? Så många frågor, så lite tid.

Under träningen idag fick vi oss en ny uppfriskning i vad som faktiskt gäller taktiskt sätt och jag vill påstå att det hela förflöt under ordnade former. Att jag kände mig dummare än en apa otaliga gånger är väl helt enkelt något jag kommer att få förlika mig med. Jag förstår dock inte, det står klart och tydligt på paketet att syretillströmningen till hjärnan ska utökas och låta cellerna andas. Damn C-vitamin. Inte nog med att man känner sig lite bakom flötet innan, att vända upp och ned på klubborna är bara ondskefullt. Låt oss bortse från rosens taggar och fokusera på kronbladet. Slående jämförelse, eller var det bara jag nu igen?

Kan bli lite aktiv vila imorgon, något som lyst med sin frånvaro på sistone.