Mrs Acorn

Först och främst vill jag bara tacka Åsa för denna helg. Kan inte förstå hur jag någonsin tidigare kunnat åka någonstans, framför allt i innebandysyfte, utan henne. Kvinnan är helt makalös - ordnar och donar, kör bort hundägare och beslagtar kök.

Å lagets och mina vägnar - ett hjärtligt tack.

"Dag1"

Inom ett lag/en grupp är det viktigt att alla hittar sin plats sin roll för att samarbetet ska fungera så smärtfritt som möjligt. Vi har några vilsna själar i vårt lag som fortfarande svävar lite i Limbo, men inte jag. Nej, jag insåg tidigt att "nörden" skulle tillfalla mig. Nörden är en sådan person utan minsta uns takt - och smakkänsla och en person som tar det redan "long overdue" steget längre. Senaste kvittot på att jag faktiskt är snäppet nördigare än alla andra är det faktum att jag befann mig utanför hallen cirkus 5 timmar innan alla andra kommit upp till Västerås. Dra mig baklänges, jag var i Västerås innan flickorna hunnit krama mamma hej då. Rätt tidigt hittade jag en parkbänk att spendera tiden på och fick ett härligt uppvaknande när resterande trupp anlände. Tydligen hade gliringar som "Kolla in alkisen" yppats.

  Rönnby skulle sättas på plats denna fredagskväll och det var aningen märkbart att en minibussfärd hade avslutats dryga timmen innan matchstart. 7-2 är kanske inget att skriva hem om, men jag tycker inte att vi ska fälla några tårar för detta. De var numret för stora för oss denna afton. Något som inte var numret för stora var shortsen, vilket skapade en våldsvåg utan hejd. Uppror i omklädningsrummet och tydligen skulle det börja jobbas för Beach 2021.

   Nu kunde då myset börja för vi skulle alla skeppas till Hallstahammars stolthet Skantzö Bad & Camping. Vi snackar fyrstjärnigt vänner. Vi snackar en otempererad pool. Vi snackar det alla norskar refererar till som hytter. Hallstahammar är som känt en metropol och då förväntar man sig sällskap och vilket sällskap vi fick därtill. Golden Retriever Klubben (GRK) firade 20års-jubileum. Strålande. Ett tjugotal galna hundkäringar och farbröder samt oroväckande många guldgula fyrfotingar. Vi fick äta kall fetaostpaj tack vare deras tillställning. Tur för dem att den var god ändå. Pajen avverkades snabbt och sedan var det sovdags och det ryktades om sovmorgon.

"Dag 2"

Typiskt; här har man sovit 6-7 på två dygn, förärats med en sovmorgon och så vaknar man upp efter alldeles för kort "hämta-igen-sig-sömn". Där låg jag och stirrade upp i taket, bestämde mig efter ett tag att hänga lite med Åsa och spana i frukosten - genidrag. Blev genast grötansvarig. Under frukosten som inmundigades utomhus fälldes en och en annan kommentar om hur kallt det var utomhus. Marie kändes sig manad att upprätthålla den positiva andan och hävdade att: "Nej, det är inte kallt. Det är friskt." Genast blev allt mycket bättre. Rönnby - Täby stod för förmiddagsunderhållningen och matchen gick i stil med Sommartorpet på SVT alternativt Antikrundan. Måttlig underhållning.

   Tillbaka till det zoo, som vi under helgen skulle kalla vårt hem, för lite mat a la Åsa. Kommentar om det dignande middagsbordet är överflödiga. Välgödda var det dags för Täby att få smaka på västkusten. (Ber så hemskt mycket om ursäkt för denna taffliga metafor) 6-5 slutade den till Täby tyvärr, men kanske var det ett uns rättvisa med i spelet där. Allas vår Sani Klinga stod för samtliga kassar och anbuden haglade tätt från Täbys håll om övergångar kors och tvärs. Trots att vi påpekade att hon inte var till salu var de lika ihärdiga. Först när Klas kom med vårt tyngsta argument; det att köper man Sani får man Ragge på köpet (package deal), först då svalnade intresset nämnvärt. Ragge är en lagspelare. Magkänslan var på det hela taget mycket bättre inför andra matchen och bara det faktum att jag "nyktrat till" skulle höja oss avsevärt hävdade Klas.

Obscena mängder naturgodis i alla tänkbara former införskaffades efter matchen, allt för att överleva kvällen. Kan hända att jag fick petat i mig en eller två innan middagen. Då de andra besökte Coop lufsade Ragge och jag iväg till anrika ICA, vilket tog lite längre tid och nästan kostade oss en bussfärd mot stugorna. Värt. Thaigrytan satt som vanligt som ett smäck så på kvällskvisten och det faktum att hundgänget ockuperat samlingslokalen, den varma samlingslokalen, samt ordnat lyxiga efterrätter drog absolut inte ned på mysfaktorn.

  En nätt skara ville sedan pröva sina vingar, eller snarare Karins vingar, och studsade därför iväg in i en minibuss för en liten färd. Vi hade ett "mission"; att finna Granbarksost. Närmaste alternativ var Morfars Gästspel. Tilläggas bör också att Karin brädade Klas ganska så lätt gällande racerkörning. Tydligen hade Klas haft fem kärringstopp innan de ens lämnat Göteborg. Hans tveksamma körning berodde även på den depression som infann sig vid vägarbeten.

  Uno avslutade kvällen och natten var rätt ung när jag somnade med mobilen i handen. Kuddarna i stugorna var för övrigt ett skämt.

"Dag 3"

En tidig morgon, med frukost (inomhus!) och snabb städning var upplägget inför matchen mot Rönnby. Jag är inte det minsta stresstålig så jag valde att stå över matchen till förmån för frukosten. Prioritering är A och O är i livet och jag får stå mitt kast när jag anser att frukost är viktigare än att leka uppstudsig mot galna finskor och landslagsdamer. Matchresultatet var inte direkt imponerande, men på något sätt kändes det ändå som om att vi spelade bättre idag. Som fotograf hann jag inte se så mycket utav matchen utan pillade mest med linsskyddet. Efter sista tjugominutaren var det bara att lasta in grejerna i valfri minibuss och påbörja resan genom slätterna mot Göteborg. En resa med sömn, quiz och hårsnack. På hela taget en bra helg, en god genomkörare och den aktiva vilan kommer att lysa med sin frånvaro.

Sagt och gjort under helgen:

Jag måste få hjälp här nere - jag är fan inte back! Anna (Ragge) blir fastlås med boll bakom vår kasse.

De har sannerligen sparat på designen här inne. Anna (Gurra) om interiören i minibussen varpå jag sa till Klas att detta inte var typiskt killsnack. Tydligen snackar killar om mer väsentliga saker, krisen in Georgien springer varm, allt enligt Klas. Troligt för övrigt.

CP-bil.  Kort och koncist signerat Klas "Kåpe" Persson när han upptäckte den lokala EPA: n vid vägkanten.

Nya smeknamn har delats ut och det är Marie som är innovatör. Vårt senaste tillskott Elisabeth har under helgen kallats Hea, Ella, Bettan och nu då även: Greta och Maggan. Om jag inte är helt fel ute fick även Mathilda smaka på Maries konst i form av Marianne. Hett.

Tack allesammans för att jag får förmånen att skriva två A4 om vår helg tillsammans. Nya friska tag i veckan.