Mrs Acorn

Det är nu 69 timmar och 50 minuter sedan vi sist spelade innebandy. Inte nog med det, det ökar för varje minut dessutom, glappet, abstinensen ökar för varje minut, ja, varje sekund. Några hanterar sina besvär med att gå och titta på innebandy. Egentligen spelar det ingen roll vad för sorts innebandy som spelas, så länge den lilla vita rullar är livet åter i balans. Jag själv har egentligen aldrig insett tjusningen med att beskåda en match. Tusan, jag blir trött av att titta på innebandy, de spelar ju så jäkla länge! Att de orkar. Ni kan ju min historia, två perioder, tops.

Herrarna har nyligen varit ute och flängt, tog med sig tre pinnar hem och tydligen en mindre fungerande hälsena. Vågar mig inte på en analys av vad detta betyder för laget, ett avbräck, eller so I´ve heard naturligtvis, men jag är mer insatt hur det är att göra sönder väl valda senor och band i kroppen. Man kan beskriva situationen som aningen tröstlös. Jag ska dock ge Petteri ett litet durackord; rehabträning är ett finfint sätt att träffa andra, gamla 80-åriga tanter med schackarm. Skämt åsido, jag känner med dig.

Vi damer suger på karamellen fortfarande, vi livnär oss på spänningen som byggs upp innan seriepremiär, att denna ska bedrivas i Lunds finest gör det bara ännu mer trivsamt. Tre timmar i buss, med moi utan ordentlig frukost, det kan bara bli strålande. Resan kommer nog att bedrivas på det sätt att jag kommer att vara bitter hela tiden för att jag valde fel sittplats, alla har mycket bättre än mig. Anna G kommer att ha somnat innan vi ens hunnit på Söderleden. Ragge har hunnit svepa minst tre kaffe innan vi passerat Astra Zeneca. Sandra "Klasen" "Classe" "100%" Claesson kommer garanterat att ha hunnit studsa upp och ner i ren och skär glädje över att seriepremiären är precis runt hörnet. En enormt stor hörna, då vi ska passera Halland och dessutom in i fiendeland - Skåne. Jag är väldigt känslig för gränsövergångar, speciellt Hallandsåsen, den är brutal. Halland, upp och ned, sedan holy Moses, Skåne rakt i ansiktet. Allt kommer så plötsligt.

Detta var helgen som man skulle spendera med sina nära och kära, inte slita ut på de stackare som tvingas umgås med en var dag. Jag tog Klas råd och avsade mig allt vad innebandy heter. Okej, jag träffade Ragge en stund, men det var bara för att jag råkade ha vägarna förbi. Kan hända att jag talade med Claesson, men det var en nödsituation. Annars tycker jag att jag höll avtalet rätt bra.
   Har krattat löv hela helgen istället det ger bra social kompetens det med. Faktum är att denna helg utan innebandy, kunde inte ha kommit lägligare. Det har varit event på event. Vi snackar bokmässan (som jag missade av oförklarliga skäl) och viktigast av allt; Sävedalens höstmarknad! Hela paradgatan fylls med människor, illaluktande langos, snoriga ungar med heliumballonger och alla tre affärer som ligger längs med gatan smäller upp ett stånd. Tantbutiken med suspekta pälsar lös med sin frånvaro idag, lite synd, de brukar ha schyssta erbjudanden.

En briljant idé slog mig häromdagen, jag ska starta en rehabsession! Ni behöver inte säga det, jag vet hur otroligt briljant det är och hur ni önskar att ni kommit på det själva!  Jag kallar oss the Oak Leafs. (Galen rip-off på Torontos lilla nickname, men vem bryr sig, idén är briljant) Vi ligger aningen i lä när det gäller färgskiftningar på hösten, eklöv tenderar att bli bruna direkt, döda bruna löv. Man måste faktiskt ge lönnlöven att de får en hyfsad nyans på hösten, damn. Vad vi har dock är en sång, Absolute Seventies spår 5 - Tie a yellow ribbon round the old oak tree. Mer känd som låten-med-det-längsta-namnet-under-vår-tideräkning.

   Ha! Ta den Mikhail Grabovski! (Vad i hela Härjedalen gör en tysk i NHL?)

Återbesök till vännerna imorgon, möjligen har mitt ben mirakulöst nog blivit bättre. Jag har slutat känna efter och litar blint på att Peter kommer att säga att allt är frid och fröjd, hopp och lek med mera. Fortfarande september, fortfarande positiva och fortfarande naiva.

Söndagskväll och det är nästan så att det lockar med måndag och träning, vad hände?